Farligt avfall: kvitton, koder och vem som bär ansvaret
Av Skåne Alltjänst AB
Ansvaret för farligt avfall följer fastigheten, inte entreprenören. Du som äger fastigheten är ytterst ansvarig för att farligt material identifieras, transporteras och dokumenteras rätt. Det gäller oavsett om du anlitar ett proffs eller försöker lösa det på egen hand.
Vad räknas som farligt avfall vid rivning och sanering?
Vid rivning och sanering i äldre fastigheter stöter vi ofta på material som klassas som farligt avfall. Asbest är det vanligaste exemplet, men det finns fler:
- Eternitplattor och eternittak
- PCB i fogar, golv och isolering
- Asbesthaltiga rörisoleringar och golvplattor
- Mögelskadat material med hög spridningsrisk
- Kemikalierester och oljehaltiga material
Det är inte alltid uppenbart att ett material är farligt. En golvplatta från 1960-talet kan se harmlös ut. Därför bör en inventering göras innan rivningsarbetet sätter igång.
Vem bär ansvaret — fastighetsägaren eller entreprenören?
Fastighetsägaren bär det grundläggande ansvaret. Du måste se till att farligt avfall identifieras, hanteras av behörig utförare och dokumenteras korrekt genom hela kedjan, från uppkomst till godkänd mottagningsanläggning.
En certifierad saneringsfirma utför arbetet och hanterar materialet på rätt sätt. Det befriar dig ändå inte från ansvaret att kunna visa att allt gick rätt till. Saknas dokumentationen är det du som fastighetsägare som får stå till svars.
Vad är avfallskoder och varför behöver du dem?
Farligt avfall klassificeras med avfallskoder enligt ett europeiskt system. Varje typ av material, asbest, PCB, impregnerat trä, har en specifik kod. Koden styr hur avfallet får transporteras, mellanlagras och slutbehandlas.
När vi hanterar farligt avfall från en asbestsanering eller PCB-sanering ser vi till att rätt koder används i alla dokument. Det är inte en formalitet utan det som gör att spårbarheten håller hela vägen.
Vilka kvitton och dokument ska du spara?
Det är lätt att tro att jobbet är klart när saneringen är klar och huset ser rent ut. Dokumentationen är en del av leveransen. Du bör kunna visa:
- Transportdokument för farligt avfall
- Mottagningskvitto från godkänd anläggning
- Uppgifter om vilket avfall som lämnats, i vilken mängd och med vilken kod
- Vilken firma som utfört arbetet och att de haft rätt behörighet
Spara dessa dokument. De kan bli relevanta vid en framtida försäljning, vid en tillståndsprövning eller om en myndighet begär redovisning.
Vad händer om dokumentationen saknas?
Det är en fråga vi möter ibland, framför allt när en fastighetsägare köpt en äldre fastighet och inte vet vad som gjorts tidigare. Saknas dokumentation vet du inte om farligt material faktiskt är borta eller bara dolt.
Vid en försäljning kan det bli en tvistefråga. Vid en ombyggnation kan det dyka upp material som borde ha sanerats för länge sedan. Att ha ordning på pappren från början är billigare än att reda ut oklarheter i efterhand.
Vad behöver du förbereda innan ett saneringsuppdrag?
Som fastighetsägare är det bra att ha koll på ett par saker innan arbetet börjar:
- Finns det en befintlig materialinventering av fastigheten?
- Vet du ungefär vilket år fastigheten byggdes eller senast renoverades?
- Finns gamla ritningar eller bygghandlingar tillgängliga?
- Har du kontaktuppgifter till tidigare utförare om arbete gjorts på fastigheten?
Ju mer underlag vi har att utgå från, desto säkrare kan vi göra bedömningen av vad som finns och hur det ska hanteras.
Vanliga frågor
Kan jag som privatperson hantera farligt avfall själv?
Små mängder visst farligt avfall kan lämnas på återvinningscentralen, men material som asbest och PCB kräver certifierade utförare med rätt utrustning och tillstånd. Det gäller även transporten.
Vad är ett transportdokument för farligt avfall?
Ett transportdokument är ett skriftligt underlag som ska följa farligt avfall under transport. Det ska innehålla uppgifter om avfallstyp, mängd, avsändare, mottagare och avfallskod. Fastighetsägaren bör spara en kopia.
Hur vet jag om min fastighet innehåller asbest eller PCB?
En materialinventering utförd av en sakkunnig är det säkraste sättet. Byggnader uppförda eller renoverade fram till 1970- och 1980-talen har förhöjd risk för både asbest och PCB, men det enda sättet att veta med säkerhet är att inventera.